Taget från pedagog Stockholm :

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/04/07/3-artiklar-3-inlagg-om-hoglasning/

”Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. Högläsning är något annat än tal, högläsning är en social handling, högläsning är att dela en upplevelse”.

Samtidigt är det viktigt hur  och vad man läser. Forskningsstudier visar att läsning tillsammans med samtal kring det lästa är ett mycket kraftfullt verktyg för att utveckla barns läsande och språk.  Repertoaren får gärna vara varierad, sakprosa lika mycket som skönlitterära böcker.

Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN.

  1. Sakprosa lika viktig som sagor (3/4)
  2. Självständigt läsande föds ur högläsning (2/4)
  3. Högläsningen gör berättelsen mer levande (1/4)

Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den  meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Det är en bok som både kan läsas av lärare och av föräldrar.

Mats Myrberg, professor emeritus Stockholms universitet, har under många år arbetat för att sprida kunskaper om läsningens betydelse. I en intervju i Forskning & Framsteg (2012) säger han att  ”Språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa”. Mats Myrberg menar också att högläsningen utöver den språkligt positiva påverkan också har en annan effekt, nämligen ”med små barn utgör den fysiska upplevelsen i samband med högläsning en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barnets förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra”.

Ja, det finns många skäl för högläsning. Dessutom är de vetenskapligt belagda. Låt oss läsa högt och samtala om det lästa ”näsa mot näsa”!”